17/02-2015, Från bild till alfabet och från kontext till symbol.

Jag valde bokstaven J, mest för att det är mitt namns första bokstav, och mest för att jag precis laddat ett spel på telefonen med Snurre sprätt. Det går ut på att man (som Snurre sprätt) ska springa ifrån jägaren och hoppa över stockar och sten tills man kommit hem till sitt kaninhål. Som alla vet (hoppas jag) så är Snurre sprätt en klurig kanin som gärna lurar jägaren. Det var helt enkelt det första jag kom att tänka på så det fick bli en kanin som lagt ut morötter som falska spår för jägaren att följa, jägaren är på väg åt ett håll, men morötterna ligger åt en annan riktning. som en pil

Jägaren är på väg till höger ----------->

Morötterna ligger åt vänster och nästan pekar på kaninen <-----------

Jag målade jägaren i grönt för att markera att det är han som är huvudpersonen som förknippas med bokstaven J. Jag lade till en pratbubbla som hjälp att identifiera bokstaven att kaninen ropar JIPPI! Sen fick jag reda på att det var ett amerikanskt uttryck, men det är inte svårt att tolka ändå för många amerikanska ord finns redan i vårt dagliga språk. Även hos barn.

Bild är viktigt, väldigt viktigt. Det var så jag lärde mig läsa och skriva. Man behöver bild för att tolka text och text för att tolka bild. Bild triggar fantasin och text triggar kreativitet och vice versa. 

Jag själv lärde mig läsa genom att titta på bilderna i böcker och serietidningar, sen började jag läsa de mindre pratbubblorna, sedan de stora bubblorna och senare hela texter. Jag älskar serietidningar och det borde finnas fler på både fritidshem och skola.

13/02-2015 Makt och motstånd i historiemåleri och satirteckning.

Vi har på dagens seminarium 13/02, pratat om olika begrepp som rör makt, myter och motstånd, vi besökte även en utställning "sketch freedom" där vi fick olika idéer om vad satir har för mening i bild och yttrandefrihet. Vi ska använda oss av bildsemiotik- ett icke-språkligt teckensystem.

Hämtad från: ://sv.wikipedia.org/wiki/Magnus_Gabriel_De_la_Gardie#mediaviewer/File:Magnus_Gabriel_De_la_Gardie_med_makan_Maria_Eufrosyne,_m%C3%A5lning_av_Hendrik_M%C3%BCnnichhoven_fr%C3%A5n_1653.jpg

Jag gjorde en parafras på Magnus Gabriel de la Gardie med hans maka, som är en oljemålning av Hendrick Munnichhoven. Denna tavla kan vid en snabb blick se ut som en helt vanlig adelsman med sin fru som poserar för ett porträtt, inget konstigt. Men när man tittar närmare så kan man se att den är fullproppad med symboler och maktordningar. Kvinnan står till vänster, vilket är den kvinnliga (svaga) sidan och mannen till höger, vilket är den manliga dominanta sidan. Mannen står ett steg nedanför kvinnan vilket tyder på att han har lägre rang än sin fru, men i och med att hon är kvinna, alltså det svagare könet, (Fan vilken kvinnosyn) så är hon också på väg ner för trappsteget.

Hunden nedanför kvinnan står för trohet. Kvinnan håller även i ett lagerblad vilket på latin heter Laurus nobilis. Lagerbladen har länge stått för ädel, nobel (nobilis) men också som avslöjande.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Lager_%28v%C3%A4xt%29

Vad jag har hört sedan tidigare är att i och med att mannen håller kvinnans hand så var de förälskade. Men jag vet inte om det stämmer så jag reserverar mig för tryckfel ;)

Så här är min parafras. Jag har tagit med ett citat från en av böckerna "Tomtar och troll". Flickan i kristallycktan av Hjalmar Bergman En saga som handlar om en bondson som tar tjänst hos ett troll för att tjäna hos honom i 7 år, därefter ska han få det mest dyrbara i betalning, men endast på ett villkor. Om bondsonen kan lova att vara trollet troget som guld i dessa 7 år så slipper han undan med livet i behåll. 

Jag har iallafall inte bytt plats på kvinnan och mannen, varför vet jag inte riktigt (gammal vana?) min tolkning var att kvinnan skulle ha ett kyskhetsbälte som endast mannen hade nyckel till och kvinnan skulle ha mannen i halsband och koppel. Mannen har gul skjorta (gul är otrohetens färg?) och kvinnan har vit blus och röd hatt, vit står för oskuld och röd för passion. kvinnan bär på ett stort örhänge av guld.(se citat) Jag ville väl uppmärksamma hur flyktig kärleken kan vara (ser ni fågeln?) eller hur kvävande den kan vara. Idag behöver man inte gifta sig innan man flyttar ihop eller skaffar barn, man blir snarare förvånad om bröllop sker innan. Människorna har fått stor frihet, men som de säger i Spindelmannen-filmerna, With great power comes great responsibility.

Vad kan man lära sig i en sådan här övning? Nu hade jag läst konsthistoria i gymnasiet och kunde redan en del av bildtolkning. Men för barn att göra en sådan här övning tror jag kan förändra deras sätt att se på konst i resten av deras liv! Utan att överdriva. Man ser helt plötsligt tavlan på ett nytt sätt och om man lär sig att koda av dem så som de lär sig att koda av texter, så öppnas en helt ny värld. plötsligt så är den tavlan inte bara en bild, utan en bild som berättar något mer än vad man ser.

Skisser, Tema Konflikt- "Frihet"

 Denna gång har jag funderat mycket kring konflikt "frihet".
Är man verkligen så fri som man tror?
Är gräset grönare på andra sidan?
Är jag fri för att jag får göra egna val?
Själva ordet frihet kan betyda så mycket och innebära så olika för oss alla. Jag tycker jag är fri för att jag får rösta i valet, en annan tycker att man aldrig blir fri om man ska följa regeringen osv.
Dans av frihet, Jag föreställde mig en dam på 50 talet som äntligen sluppit fri från husmorssysslorna, kanske fått skilsmässa och nu kan göra som hon vill. Men var hon verkligen fri, fick kvinnor jobb lätt på den tiden? Vem tog barnen? Var hon ändå inte tvungen att följa vissa regler, inte bara lagliga utan samhällsregler, de oskrivna lagarna i samhället. Men för stunden är hon glad, fri.

Religion, en tröst eller på riktigt? Är man fri om man är ateist? Fri från gud, fri från andliga måsten. Är man en sämre människa för att man inte tror på gud?

En bild jag hittade på Facebook. passar min ateist bild ;)

09/02-2015 Mening och identitet genom skapande

Identitet är vem någon är. Men man har inte bara en identitet. Den kan förändras beroende på vilken miljö man är i, vem man umgås med och vilken maktställning man har. Jag till exempel är inte bara Jasmin från Skåne, jag är även sambo, fästmö (om man nu kan använda ett sånt ord idag ;), syster, moster, dotter,vän, amatörkonstnär, djurälskare, stark, svag, uthållig, problemlösare och ibland en ganska vilsen person. Identitet är något man tar fram när det behövs.

Jag tror att det är likadant för barn. Barn beter sig inte likadant hemma som i skolan, mot andra barn eller mot vuxna. Man anpassar sig till samhällets normer eller så avviker man. Barn måste få pröva på, utveckla, dissa, välja och vela i sin väg att skapa sina identiteter och det är inget som görs på en eftermiddag. Vad som är viktigast med att barn i skolan skapar identitet är att de gör det bredvid eller ihop med andra barn, Skolan ger det utrymme som behövs för att göra dessa val.

Anna Sparrman (2006) skriver om barns identitetsskapande som något man gör istället för något man har eller bär med sig. Hon skriver vidare att identitetsskapandet har en stor roll inom relationer, varje individ konstruerar sin egen identitet i relation till andra genom att placera människor omkring sig men också att positionera sig själv.

Bild är ett fantastiskt sätt att få byta, ändra och variera sin identitet. man kan använda många olika sätt, Rita, klippa och foto är några av dem. På seminariet med Magnus Adler fick vi göra våra egna identitetskort. Vi skulle få vara vem vi allra helst ville vara just då i det ögonblicket. Jag tog penna och papper och började rita men så kom jag på att jag alltid har en metro med mig in i klassrummet att kladda i när jag behöver rita av mig. Jag började klippa i den och hittade många reseannonser, jag bestämde mig för att jag ville bli en glad, resande fotograf. Man brukar ju ha med text på id korten så jag klippte ut ord som kunde beskriva mig som person utan att lämna ut några andra uppgifter än mitt eget namn. Jag gillade den här uppgiften då jag älskar workshops och att få skapa, helst fort för jag kan också lätt tappa intresset. Hade jag fått bestämma hade jag haft som yrke att vara konststudent i resten av mitt liv...men det går inte så jag får bli en rolig och inspirerande bildlärare istället ;)

Jag fick låna Anton Knowels och Sandra Karlssons identitetskort för att visa variationen på Identitetskorten.

Sokratiska samtal 03/02-2015

Vi fick läsa om Sokratiska samtal och hade även ett seminarium där vi fick testa på dessa samtal.

Sokratiska samtal går ut på att man i grupp utforskar och undersöker existentiella frågor och samtidigt för en dialog som leder till nya frågor. Man är aldrig ute efter ett direkt svar utan kanske ställer frågor som kan ha många svar eller inga svar alls. Samtalsledaren har en bild, ämne,fråga, låt eller en film som kan leda till en dialog om t.ex. kulturella lägen, samhällsfrågor eller individproblem. Personerna i gruppen tillför sin egen erfarenhet eller bild på problemet/ämnet. Tanken är inte att man ska skapa debatt och bevisa sin syn på saken, utan att alla får komma till tals utan att bli ifrågasatta. Samtalsledaren har som uppgift att styra tillbaka till ämnet om det spårar ut, ställa ledande frågor som kan föra samtalet vidare. Tillsammans kan man sätta upp ett mål för både gruppen och individuellt, vad vill vi uppnå med samtalet? Kanske att alla i gruppen ska få komma till tals, att alla ska få säga minst en sak, eller om man som individ vet med sig att man brukar tala mycket och ofta, släpper fram andra i samtalet och ger plats.

Under seminariet fick vi lära oss att en ultimat samtalsgrupp bestod av max 8 stycken deltagare varav en är samtalsledare. Det är viktigt att alla känner sig trygga i sådana här samtal för att det ska vara  fruktsamt. Att ha sokratiska samtal innebär också att lära sig vänta, lära sig lyssna (vilket många kan ha svårt med i dagens snabba värld). Tänk ändå när man har sagt en grej och ska behöva vänta tills 7 andra har sagt något innan det är ens tur igen. Att lyssna är minst lika viktigt som att tala.

Under det första samtalet, med bilden gick det ganska trögt, vi visste inte riktigt var man skulle börja eller hur samtalsledaren skulle ställa frågor eller om i viken tur varje person skulle tala. Precis innan vi skulle gå tillbaka hade vi börjat få ihop en diskussion. Strax efter fick vi se en film: Enjoy Poverty som kan översättas: uppskatta fattigdom elelr njut av fattigdom. En väldigt starkt upprörande film! Efteråt visste man inte vad man tyckte, under filmen hade man hunnit bli förvånad, arg, ledsen, förbannad, arg igen, medlidsam, förstående, accepterande??, men ändå en känsla av olust som följde med hela vägen. Vi hade väldigt blandade känslor när vi återigen skulle sätta oss i gruppen och samtala. Denna gång var det jag som skulle vara samtalsledare och jag tyckte det var skitsvårt (ursäkta språket). Jag ville hela tiden glida in på debattens vägar. Sen att ställa de rätta frågorna var också svårt. Personligen hade jag kanske inte valt en sån starkt emotionell film när vi skulle testa på att hålla sokratiska samtal för första gången. men ett samtal fick vi om både det ena och det andra.

Konflikt

"Jag ser kaos"                                                                                          "Time out"

På Wikipedia står det: "konflikt innebär ett möte mellan sådant som inte är förenligt."

Jag har ständigt konflikt i mitt huvud, jag upplever konflikter i min vardag, konflikter mellan människor eller mellan saker och ting. Konflikter skapar problem och problem är till för att lösas. Ibland tycker jag att jag själv är en konflikt. Jag har ständig problemlösning med mig själv.

När vi fick det här temat blev jag upprörd, för det tog tid innan jag kunde acceptera det. Jag vill egentligen rita vad jag vill. när jag vill och hur jag vill. Vad blir jag inspirerad av för stunden? Kanske en låt, en text, en bok, en film, bilder eller till och med vädret. Jag blir bara frustrerad och arg när jag måste tvinga fram något produktivt bara för att det är en uppgift. Så hela det här temat ser jag som en konflikt. Men på så vis blir det ett problem som jag måste lösa.

                                                                                                       "konflikt med mig själv"

Jag älskar poesi och dikt och använder det ofta när jag skapar. Några av mina favoriter är Bo Bergman, Mary Elizabeth Frye och Erik Blomberg.

"Var inte rädd för mörkret" av Erik Blomberg

Var inte rädd för mörkret,

ty ljuset vilar där.

vi ser ju inga stjärnor,

där intet mörker är.

I ljusa irisringen

du bär en mörk pupill,

ty mörkt är allt som ljuset,

med bävan längtar till.

Var inte rädd för mörkret,

ty ljuset vilar där,

var inte rädd för mörkret,

som ljusets hjärta bär.

Ljuset och mörkret har en ständig konflikt.

"Prima Ballerina" denna gjorde jag inte i skissboken men jag klistrade in den efteråt. Akvarell. Varför är detta en konflikt undrar ni då? 
Jo. balett är en av världens vackraste och mest eleganta danser och bara några få kvalificerar sig till den absoluta eliten. Men de få timmarna vi ser på en uppvisning är inget emot alla de timmar som ligger bakom föreställningen. Timmar, år, skador, deformerade fötter, ålder, smärta,uthållighet,styrka och allt kan försvinna på ett ögonblick. 

Konflikten jag känner när jag ser balett är vad jag ser på scenen, och vad jag ser bakom scenen som inte går ihop. För att uppnå perfektion så måste man lida, är det värt lidandet?












Barn i konflikt med reklam, källkritik och påverkan"

Assignment - lera och ritteknik 02/02-2015

Workshop med fokus på  assignment för att vi bättre skulle förstå innebörden av vad vi kan komma att få för projekt framöver. och jag måste säga att jag älskar det! Ja ni var ju alla där så jag behöver inte gå in på den detaljerade beskrivningen. 

När vi införskaffat vår mening så skulle vi tolka den på vårt eget sätt, utan att prata med varandra. Tolkningen kunde vara bokstavligt eller diffus. Min var väl ganska bokstavligt tolkat men jag skapade det första som kom upp i huvudet när jag kom tillbaka till salen. Jag såg framför mig en söt 15 åring med bara tre vardagsklänningar tillhands när hon skull möta Tsarinnan Elisabeth.. ja jisses.

Jag gillade speciellt den här leran! Inget kladd, ingen torkad lera på händerna, inget knastrande, ingen jasmin som gnisslar tänder när hon tycker att torkad lera på händerna är obehaglig... Osv.

Det roliga att gå till ett bibliotek var att det fanns många böcker (uppenbarligen) och ingen hade en chans i världen att ta samma bok som en annan.

Jag tycker assignment är:

• Kreativt
• Gåtfullt
• Tolkbart 
• Tänkvärt
• Spännande
• Brett
• Roligt
• Egentid med huvudet. (Jag och tomtarna)

Därefter gick vi ner till ateljén, vilket en stackars tjej satt och jobbade när 25 elever klampade in med tuschpennorna i högsta hugg. Vi skulle göra en liknande uppgift som vi hade på intron, där vi skulle rita porträtt av varandra utan att lyfta pennan, men denna gång fick vi titta ner. Jag älskar den här uppgiften, absolut älskar! Jag gillar att rita snabbt, jag gillar linjer och jag gillar porträtt... vad mer finns det att säga. Tyvärr fick jag aldrig en bild på några av de jag ritade men jag valde tre av de som avbildar mig. Den första blåa, valde jag för att den liknar mig, det ser ut som om jag har stigit upp på morgonen och inte riktigt fokuserat blicken. Eller så ser jag ut som om jag har en stöddig blick, hakan lite uppåt och blicken rakt fram. Bilden i mitten valde jag mest för att den påminner om min egen ritteknik (det gör i och för sig den blåa också). Snabba linjer. Tredje bilden påminde mig om när jag skissar hemma, oftast så gör jag större ansikten när jag skissar men den har en mjuk känsla som jag gärna förmedlar i mina egna bilder..

Assigment-Parafras 28/01-2015

I onsdags var jag på Göteborgs konstmuseum för att hitta en bild, tavla, skulptur, fotografi eller liknande för att göra en parafras. Det var första gången jag var där och my god, det fanns konst i massor. Barn i godisaffär? Hur som helst så fanns det så mycket att se men så lite tid, jag var tvungen att lämna denna fantastiska plats ganska tidigt.

Jag är speciellt glad i målningar så rakt upp på våning 6 och våning 5. Jag tog några foton men jag kunde ändå inte hitta något som sa "yes! den ska jag ha!"och när jag kom hem så hade jag fått med en halv bild på Åke Göransson 1902-1942. Kvinna i blått, som fick bli mitt val. (två bilder längst upp)

Den är målad i olja och jag blev så fascinerad av sättet han hade blandat färgen på duken. Sen självklart som den romantiker jag är så undrade jag vem kvinnan var och varför såg hon ledsen ut? och när jag kom hem för att börja skissa så bestämde jag att Åkes "kvinna i Blått" hade fått ett tråkigt besked och såg lite sorgsen ut på grund av det. Jag bestämde att kvinnan skulle bli tonåring och hennes tråkiga besked hade kommit från ett samtal från hennes Iphone. Jag hade inga oljefärger hemma så det fick bli akvarellfärger och akvarellpennor. Men tog jag mig vatten(färger) över huvudet? ja.

Mitt första försök blev bilden till vänster. Jag har dålig koll på hur tekniken med vattenfärger används (fastän jag älskar akvarell) och jag använder färgerna som jag använder akryl och oljefärg, vilket är helt fel. Vilket jag märkte halvvägs in i projektet. Jag använde för mycket vatten, tog mindre vatten och mer färg, men då fick jag inte den där vattenfärgsblandningen som jag ville åt och som jag föreställt mig att bilden skulle bli. Jag använde vit akrylfärg för att fixa misstag. Tillslut blev jag frustrerad och ville kasta den, jag ville åka tillbaka till museet och hitta en ny tavla. Men lat som jag är och jag hade gett mig tusan på att jag skulle klara det, så jag började om på en ny. Bild nr 2 till höger började bra, jag hade köpt nya, bättre penslar och jag tog god tid på mig. Men oavsett hur mycket jag älskar akvarell så har jag inte tålamod till det. Jag klarar inte av att gå ifrån och låta torka mellan varven så jag stressade fram en nästan likadan bild som tidigare. Tyvärr så blev ingen av bilderna helt färdiga. Jag tappade intresset när det gick dåligt och ångrade att jag inte tog mer tid på museet.

Däremot, på ett sätt så ångrar jag inte att jag valde Åke Göranssons "kvinna i blått" för jag tog reda på lite fakta om honom som konstnär och det var väldigt intressant. Han var bland annat utbildad frisör innan han utbildade sig till konstnär vid konsthögskolan i Valand. Ett citat var:

”Skall man skapa verklig konst måste man söka stå ovan sitt eget öde”

-Åke Göransson

http://sv.wikipedia.org/wiki/%C3%85ke_G%C3%B6ransson

Tisdag och serietecknande. 27/01-2015

 
I tisdags hade vi en föreläsning och workshop om serier och serieskapande.
Vi fick testa på att rita serier som vi sedan skickade vidare till varandra i grupper om tre stycken. Vi skulle då fortsätta på serierutorna och rita klart. På varje ruta hade vi ca 4 min på oss och man ritade tills handen gjorde ont.

Till en början försökte man få med så mycket detaljer som möjligt, skissa upp, fylla i med tusch och göra fint. Men efterhand, då man fick fler grejer som skulle vara i varje ruta, så fick man förenkla sina figurer och rita det snabbaste nödvändigaste för att hinna med. Det var först fruktansvärt irriterande och man kände sig onödigt stressad.
Men när vi gjort klart den andra serien så insåg jag att om vi hade fått mer tid till varje ruta, låt oss säga 10-15 min, så hade serierna inte blivit som de blev.
Vi blev tvungna att använda det undermedvetna, att ta den första idén som poppade upp i huvudet och sedan rita ner den snabbt. Detta var ingen tävling i perfekt ritande utan en övning för idéer. ibland tror jag att man har för höga krav på sig själv (jag då till exempel) att prestera. Inte minst så är det för elever och ungdomar. Genom att ha övningar som inte bara fokuserar på det perfekta, på avbildning eller hur fint/ fult någon ritar,så ska man lägga grunden för skapande på fantasin. För utan fantasi, inget skapande.

Serier kan användas som så mycket mer än en bildbok, den kan bit för bit förmedla känslor, händelser, röster, färg, form, historia och uttryck. När jag var liten så lärde jag mig läsa genom serier, Jag älskade att kolla i böcker men bara på bilderna, så en dag kom min mamma med en hästserie och så sa hon att jag skulle läsa de små pratbubblorna till att börja med och det gjorde jag, bilderna fyllde ut resten av historien och jag kunde fantisera vidare bara av att titta på bilderna. När jag blev bättre på att läsa läste jag de lite större pratbubblorna och sist de stora historierutorna och sen hela tidningar. Jag började rita av figurerna och än idag sitter jag och skissar på dem ibland.

Att använda serier i skolan, i klassrum, i olika ämnen och inte minst i fritids så öppnas ett helt nytt sätt av berättande upp. Man kan berätta vad man lärt sig, om fakta, om religion,historia, samhälle, familjen, skolan osv. Det är som att spela in en film fast på ett papper.