Vecka 15 Gestaltningsarbete

Så vad har jag åstadkommit denna veckan?

Jag tänkte att jag skulle samla in fler porträtt och det blev väl några stycken till min samling. Jag började fundera på vad jag skulle göra med mina porträtt och började skissa av mina linjeporträtt. Jag skapade mina fantasimänniskor utifrån minnet. Hur jag såg dem i verkliga livet och genom mina linjeteckningar. Sen ritade jag upp dem samlat på ett papper och det var ganska underligt när jag jämförde mina bilder efteråt. Många av figurerna hade jag lagt dit andra saker som jag inte ritat från början. Det kunde vara en väska, en halsduk. Jag hade ändrat mångas hållning, sträckt på dem liksom.
Nästan alla mina "gubbar" gjorde jag glada insåg jag sen, det var svårt att ge dem ett tomt uttryck. Eller ja, kanske inte tomt. Man har ju inte direkt ett glatt leende när man sitter och lyssnar på musik på biblioteket.
På många, även mig själv, märkte jag att man har ändå ett koncentrerat uttryck ensamma än som i grupp till exempel. Då är människorna oftast livligare, har ett mer aktivt rörelsemönster och ansiktsuttryck. Men jag ritade oftast av de som satt eller stod ensamma. Människorna var mer slutna, gick bestämt eller hade ett lugn avslappnad hållning beroende på miljön. Lustigt ändå att jag upptäckte detta när jag satt hemma och ritade och inte när jag var ute bland folk.

Jag har även klippt ut en massa citat och bilder från tidningar. Jag är inte riktigt säker på hur jag ska använda dem än, men nått blir det säkert.

 Målade även av den ena cykeln på en tavla som jag hade gjort sedan innan. Men den passade in där liksom. Och när jag var 15 år så ville jag inget annat än att ha en röd cykel.

Fick pratat med Elin och Linnéa igår (fredag) om vart mitt projekt ska landa i. Ibland känns det inte som ett projekt med ett slutmål. Jag hade velat ha mer tid att komma underfund med vad jag gör egentligen. Men som det snart är redovisning så får man börja spåna ordentligt. Hur som helst så sa de att mina porträtt har mycket med individen att göra. Identitet och person. Linnea sa även att linjeporträtten sätter stort fokus på personernas starkaste drag, För när man gör dem, så har man så lite tid att man måste sålla bort en hel del detaljer och bara välja det mest utmärkande. 

Då kan man även prata en del om utseende och värdegrund. I Lgr11 står det följande:

"Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling ska prägla verksamheten. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Sådana tendenser ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser."

Samt:

"Skolans uppdrag att främja lärande förutsätter en aktiv diskussion i den enskilda skolan om kunskapsbegrepp, om vad som är viktig kunskap i dag och i framtiden och om hur kunskapsutveckling sker. Olika aspekter på kunskap och lärande är naturliga utgångspunkter i en sådan diskussion. Kunskap är inget entydigt begrepp. Kunskap kommer till uttryck i olika former – såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet – som förutsätter och samspelar med varandra."

 Detta sätt att göra porträtt av varandra, kan man använda det i skolan för att motverka fördomar om utseende eller radera uttrycket om att någon är fin eller ful? Om den ständiga utseendefixering som råder med och hets om att vara vacker/stilig.  

Fler funderingar:

• Varför har man någonsin avbildat människor? Vad vill man framföra, berätta?
• Man får fota människor på stan, man får rita av människor på stan
• Jag tolkar någon annans identitet genom att rita av dem i en halv sekund, har jag rätt att tolka dem utifrån de få förutsättningarna?
• Identitet är något man är, man kan ha en eller flera identiteter. Är det fortfarande en identitet om jag väljer den till någon annan?