Vi fick läsa en sagobok av Elsa Beskow och en saga av Olof Landström. Vi diskuterade den didaktiska relationen mellan bild och text, text och text samt bild och bild. I Beskows sagoböcker som oftast är skrivna på vers med en tillhörande bild till varje vers. Här är det texten som ska tala och bilden som ska förklara. Man kan använda text och bild separat. Vers är lätt att lära sig och för att sedan komma ihåg. Informationen finns i texten och bilden behövs egentligen inte. I Landströms bok om pastejbagaren har bilden en större betydelse än texten, bilderna är större och det händer mer i bilderna. Här är det nödvändigt att texten stämmer överens med bilderna i boken annars förloras meningen med innehållet.
Bilder separat kan skapa nya idéer och låta barnen använda sin fantasi. man kan ha övningar där de får skriva en historia utifrån bilden och att "rätt och fel" försvinner. Barnen tolkar i så fall utifrån sina egenskaper, erfarenheter och identitetsarbete.
Vygotskij (2013) skriver att fantasi är något kreativt. Den kreativa förmågan är fantasi och det finns ingen motsättning mellan fantasi och verklighet.
"Ju rikare verklighet, desto mer möjligheter till fantasi och vice verca" (s.9)
Vi fick efter sagoböckerna läsa varsitt kapitel från Barnkonventioners bok om barns rätt och hur de kan lära sig att hanterar svåra samtal i vardagen. Vi skulle därefter tolka texten genom att göra egna bilder till sagan. Jag fick ett kapitel när fin-råttorna hade samlat mat och fingervantarna var hungriga. så jag ritade hur jag ansåg att en fin-råtta såg ut. Jag tänkte direkt på en stroppig råtta med oljig mustasch och italienskt mode. Jag tänkte direkt på filmen scarface, 80-talets Miami vice och andra visuella bilder jag kunde hämta information ifrån.Tyvärr så råkade jag rita fel vante i bilden och ritade gammel-vanten i efterhand. För det var han som pratade med fin-råttan.
I Barnkonventionens bok "Alla barns rätt"- didaktisk handledning för förskoleklassen. Som är skriven av Magnus Hermansson Adler. Står det att läraren har en stor roll i skolans undervisning då det är hen som väljer och anpassar uppgifter till de aktuella pedagogiska situationerna i skolan. Genom övningar får barnen träna sig i att tala, lyssna, skapa och träna bokstäver och siffror. Med en lärares stöd ger vi eleverna en möjlighet att med gestaltande övningar främja lärande som fokuserar på att barnen konstruktivt hantera varierande perspektiv. I kapitel 8 får vi upptäcka i vilket sammanhang som identitet spelar en stor roll i barnens liv och relationer. Identitet är något som alla har, både vuxna och barn och ibland har vi flera stycken beroende på vilken miljö vi befinner oss i. (Magnusson, Adler. Barnkonventionen)
Genom att tillföra en övning där barnen får lära sig att prata om ämnen som kanske är förbjudna, konstiga, förvirrande eller rent av tabu, så kan barnen associera sin identitet med vantarna i historien. De kan då genom att få rita, skriva och berätta om sina upplevelser märka att de inte är ensamma med sina tankar eller funderingar. Man kan i skolans sociala grupp skapa en tolerant och förstående miljö utan att någon känner sig utsatt eller utelämnad. Lgr11 skriver om skolans uppdrag där språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade, genom att få många möjligheter att samtala, läsa och skriva så ska varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro på sin språkliga förmåga. (Lgr11)
Då fritidshemmet är en plats för identitetsskapande och sociala relationer så är Barnkonventionens handbok ett bra verktyg för barns identitet och samhörighet. Barnen ska aldrig tvivla på att de inte är välkomna eller trygga, Alla har rätt att känna sig behövda på något sätt.
Maud Ihrskog (2011) beskriver att barn ser på sig själva i relation till andra barn som de möter och i grupper som de ingår i. Till exempel gruppen i fritidshemmet. Också hur viktigt det är för barnen som individer få testa och se vilka grupper de passar in i, och prövar på så sätt olika identiteter. Barnens mål med detta är att få känna tillhörighet, vara omtyckt och tycka om, samt att känna sig behövd i förhållande med jämnåriga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar